THTRs nyhetsbrev från 2003

***

***

THTRs nyhetsbrev nr 82 april 2003

THTR mikrosfärer: Plutonium i trädgården

Alla som har sysslat lite med THTR känner till från många bilder dess grafitbränsleelementkulor, som har en diameter på ca 6 cm. Dessa innehåller flera tusen så kallade PAC-sfärer (=plutonium, americium, curium) och är mycket radioaktiva. Som veckotidningen "Freitag" rapporterade, hittades just dessa små ihåliga sfärer i trädgårdsjorden i bostadsområdena i Hanau. I omedelbar närhet tillverkade Nukem-företaget dem i stor skala för bland annat THTR Hamm. PAC-pärlorna hittades också i Geesthacht nära GKSS forskningscenter och är tydligen kopplade till sensationella leukemifall. Här bedrevs dessutom illegal forskning kring utveckling av minikärnvapen, vilket tydligen resulterade i olyckor. Driften av THTR Hamm drabbades också av ett bollbrott och många incidenter från 1985 till 1988. Behöver THTR-incidenterna och deras konsekvenser omvärderas och utredas mot bakgrund av de fakta som nu publicerats? Läs först artikeln av Sebastian Pflugbeil i "Freitag":

I närheten av Geesthachts kärnkraftsanläggningar (Krümmel kärnkraftverk och GKSS forskningscenter)
är den mest märkbara ökningen av leukemifall hos barn över hela världen. Problemen började 1990. Leukemikommissioner i Schleswig-Holstein och Niedersachsen letade efter orsakerna. Du kan utesluta alla möjliga orsaker utom en - radioaktiv strålning. (...) Sedan två år tillbaka har de inblandade i upptäckten fått ett rejält stöd. En arbetsgrupp ledd av professor Arthur Scharmann från universitetet i Gießen blev medveten om de absurda förklaringarna från Schleswig-Holstein-tjänstemän om ursprunget till plutonium. Experterna för atomenergi ville veta exakt - de tog och analyserade jordprover från Elbes båda stränder och hittade "sfärer" som de var bekanta med från arbetet på företaget Nukem (Hanau). Dessa är ihåliga sfärer som är millimeter stora och innehåller olika grader av kärnbränsle eller klyvbart material inuti. De är välkända som PAC-kulor i kärnfysiklitteraturen. Deras struktur liknar de pellets från vilka bränsleelementen till torium-högtemperaturreaktorn tillverkades i Hamm - dessa pellets tillverkades i industriell skala i Hanau. Alarmerad av "klotfynden i bostadsområden på Elbe, undersökte Scharmann-gruppen marken i ett bostadsområde i Hanau, några 100 meter från det ökända kärnkraftverket i Hanau. Kulorna hittades även i detta bostadsområde. På uppdrag av Läkarorganisationen för förebyggande av kärnkraftskrig (IPPNW) genomfördes sedan mycket komplexa mätningar vid universiteten i Gießen och Marburg, som visade sfärernas kärnkraftsursprung, anrikat uran, plutoniumisotoper, americium och curium . Förutom de isotoper som är typiska för kärnklyvning fanns det isotoper som förekommer i fusionsområdet. Detta motsvarar uppgifterna i facklitteraturen.
De "klotfynden verkade så äventyrliga att de måste kontrolleras. På en utflykt till Hanau satte en expertgrupp på uppdrag av IPPNW, som författaren tillhörde, provet, tog jordprover i bostadsområdet "Wolfgang" och undersökte dem omedelbart. Ett par fotoskålar, en tesil, pincett och reflekterande ljusmikroskop var allt som behövdes för att separera "kulorna" inom några minuter. Frågan uppstod direkt varifrån dessa pellets som innehåller kärnbränsle eller klyvningsmaterial kommer och hur de tagit sig in i bostadsområdena.

Ett allt tätare nätverk av bevis tyder på att det måste ha skett en olycka både vid GKSS forskningscenter på Elbe och vid Nukem, där en fusionsdelande hybridreaktor eller en jämförbar anordning troligen förstördes. Mycket talar för att olyckorna inträffade i september 1986 i GKSS Geesthacht och i januari 1997 i Hanau.

I händelse av en explosion eller brand fördelades de små partiklarna över hundratals till tusentals meter i området.
Den 14 oktober sammanträdde Schleswig-Holstein Leukemi Commission på eget initiativ och för första gången offentligt på plats i Marschacht (Elbmarsch) efter att det ansvariga finansministeriet hade blockerat kommissionens arbete i nästan två år. Rapporterna från Scharmann-gruppen och ett översiktsarbete om de radioaktiva föroreningarna i närheten av kärnkraftsanläggningarna i Geesthacht diskuterades - allt arbete utfördes på uppdrag av IPPNW och medborgarinitiativet mot leukemi i Elbmarsch. Leukemikommissionen var ytterst bekymrad över de inlämnade utredningarna – i synnerhet över det faktum att det i bostadsområdena i Elbmarsch och i Hanau inte bara PAC-pellets ligger i trädgårdarna, men även mindre pärlor som normalt ska vara inuti PAC-pärlorna. Dessa små sfärer är tio till 50 mikrometer i diameter och är knappt synliga för blotta ögat. De är så lätta att de lätt kan blåsas upp med damm och andas in. Vi vet nu vad dessa små sfärer är gjorda av: till stor del från plutoniumisotoper, americium och curium, allt djävulskt och mycket giftigt.
Än i dag förnekar de ansvariga ministerierna, kärnkraftstillsynsmyndigheten i Hessen och Schleswig-Holstein, miljöministeriet i Berlin och en imponerande falang av experter lojala mot regeringen allt. Kulorna förklaras som "maskspillning", deras nukleära ursprung är omtvistat och föroreningen av bostadsområdena med plutonium och anrikat uran förnekas. Myndigheternas sagor kan ha olika orsaker: personliga svagheter hos de ansvariga, intresse för bilden av en sund kärnkraftsekonomi eller att inte vilja erkänna att ha sovit i 16 år eller ljugit.
Det kan finnas en ännu enklare förklaring. Vi vet från litteraturen att dessa pärlor inte bara är användbara för fusionsenergiforskning, utan också för Utveckling av kärnvapen användes. I en expertrapport från 1987 uttryckte Stasi sin oro över att det skulle kunna pågå arbete med utvecklingen av minikärnvapen i norra Tyskland. Om det är sant har vi inte bara att göra med leukemi hos barn, utan också med den illegala, semi-legala frågan om tyska kärnvapen, som är mycket explosiv i både inrikes- och utrikespolitiken. Om det är sant måste vi ljuga för ex officio. "(6 december 12)

Som svar på ett brev till redaktören från Nukem-anställde Linhart, skrev Sebastian Pflugbeil i "Freitag" den 10 januari 2003:
(...) "Herr Linhart borde veta att kulor av den beskrivna typen tillverkades i stor skala i Hanau - för Torium högtemperaturreaktor i Hamm. Hittills har dock ingen trott att kärnämne av denna typ skulle förekomma utanför företagets lokaler i bostadsområden. (...) De fotograferade sfärerna är ihåliga sfärer som inte avger någon stark strålning till utsidan. De farliga radionuklider som nämns finns inne i sfärerna, alfa- och beta-strålarna fångas upp av det mycket stabila sfäriska skalet. Först identifierades de ihåliga sfärerna under mikroskopet, de har dimensioner mellan 100 och 2.000 5 mikrometer. Det var först i den senaste ELB10-rapporten som det var möjligt att separera de små tungmetallsfärerna som skulle vara inne i de ihåliga sfärerna. Dessa tungmetallsfärer ligger också fritt omkring i trädgårdarna. De har en diameter på 50-5 mikrometer, de kan lätt bäras av vinden eller andas in. Dessa sfärer har dokumenterats med ett elektronmikroskop och uppmätts med masspektrometri med SIMS (ELBXNUMX). De innehåller faktiskt hela buketten av särskilt farliga radionuklider.
(...) Men har man inte separerat kulorna kan man inte heller undersöka dem – faktiskt har inte en enda statligt uppdragen expert undersökt kulornas struktur och innehåll hittills. De utförda jordanalyserna kunde konsekvent inte registrera denna speciella form av förorening."

Den 17 januari 1 rapporterade TAZ att åklagarmyndigheten i Lübecks utredningar av leukemifallen i Elbmarsch hade stoppats, mot vilket läkarförbundet IPPNW lämnade in ett klagomål.

Vad betyder den nya informationen för THTR Hamm?

Med bränsleelementkulorna i grafit som PAC-kulorna är placerade i var det ständiga problem under THTR-operationen. Bollarna fastnade ofta i lastsystemet och gick sönder. I maj 1986 gjordes ett försök att blåsa bort blockeringskulan med högt gastryck. Förorenat helium rann sedan in i slussen och kom ut genom en ventil som av misstag öppnades in i skorstenen. Teknikern, som försökte sig på den nödvändiga enheten i sex timmar, sköt upp till 30 kulor efteråt för att frigöra det igensatta röret igen. Det fanns också många stopp i det så kallade kulavgasröret med liknande problem.
Tätheten av sfärerna i stenen var större än vad som hade förutspåtts av operatörerna. Kärnstängerna böjde sig och det höga trycket bröt fler kulor än tänkt. Det var mycket radioaktivt kulbrott och grafitdamm som måste utvinnas. I händelsen i maj 1986, av alla tider, stängdes mätanordningarna av och en av de största skandalerna i tysk kärnkraftshistoria inträffade. Den radioaktiva "frisättningshastigheten" kunde endast "uppskattas" grovt vid THTR.
Operatörerna av THTR uppgav att en kula med en enda bränsleelement endast skulle skadas vartannat år. I mitten av 1987 fanns det redan 8.000 1986! Eftersom nötningen av de sfäriska bränsleelementen orsakade fler och fler problem, installerades flera extra finfilter först efter olyckan i maj XNUMX.
De flerskiktiga problemen med bollbrott i THTR under många år gör åtminstone en sak mycket tydlig. Det kan inte helt uteslutas att, som nu blivit känt i fallet Hanau och Geesthacht, sfäriska komponenter eller till och med PAC-sfärer har rymt från reaktorn. Eftersom PAC-kulorna initialt inte avger någon stark strålning till utsidan, kunde de inte märkas med de konventionella mätmetoderna vid den tiden. Att bevisa radioaktiva ämnen utanför reaktorn idag skulle vara relativt dyrt. Eventuella PAC-kulor skulle behöva spåras upp med hjälp av ett orienterande mätprogram. Tillsammans med fördjupade studier skulle detta bli relativt dyrt och skulle behöva finansieras av delstaten Nordrhein-Westfalen.

En av de största gröna distriktsföreningarna i Tyskland arbetade hårt. I januari rapporterade KV Münsters medlemscirkulär om problemet: "Det är svårt att tro, men krypterna öppnar sig ...". Ett öppet brev till den federala miljöministern Trittin diskuterades och antogs vid ett allmänt möte.

En passage som handlar om den nuvarande globala politiska situationen är särskilt intressant: "Skiselbäddsreaktorns funktion i kombination med okontrollerad massproduktion avslöjar omisskännliga faror som går utöver de obesvarade frågorna om 'fredlig användning'. Till skillnad från konventionella kärnkraftverk kan kärnbränsle i form av små grafitsfärer kontinuerligt tillföras eller avlägsnas från stenbäddsreaktorn under drift. En kontroll över det anrikade radioaktiva materialet, som kan innehålla plutonium som redan produceras under drift, förefaller oss nästan omöjlig. Vem kan då förhindra konstruktionen av en "smutsig bomb", det vill säga inblandning av radioaktivt material eller till och med konstruktionen av en atombomb? De små reaktorerna i underutvecklade länder är också utmärkta mål för terroristattacker. Det är särskilt att befara att ytterligare inneslutning kommer att avstås, som i Hamm-Uentrop. (...) Är inte den mjukvara som utvecklats av FZJ för att koppla samman de enskilda modulerna en vidareutveckling av reaktortekniken? Och kan denna forskning då fortfarande deklareras som säkerhetsrelevant ledsagarforskning? Ser du ett behov av åtgärder - oavsett utträdeslagen - för att även förbjuda tyska privata företag att exportera kärnteknik?” – Kanske kommer andra gröna stadsdelsföreningar att följa Münsterbornas exempel och säga ifrån!
Flera personer är direkt involverade i besluten om export av tysk THTR-kunskap till Sydafrika på grund av deras ansvar. Dessa inkluderar den federala miljöministern Trittin, den federala forskningsministern Bulmahn och ver.di-ordföranden Bsirske som medlem av Senaten i Helmholtz Association ansvarig för innehållskontroll i Jülich.
BI Environmental Protection Hamm vände sig till dessa personer i ett fyrasidigt brev och bad dem att utvärdera de beskrivna processerna och bad dem att göra allt som stod i deras makt för att åtminstone i framtiden säkerställa att tyskt stöd för byggandet av ytterligare kärnkraftverk i Sydafrika inte skulle vara tillgänglig. Vi ser fram emot svaren.
Supraregionala tidskrifter har också nyligen rapporterat om Forschungszentrum Jülich. Månadstidningen "Anti Atom Current" skrev ut en artikel om "Plutonium Technology for South Africa" ​​i sitt marsnummer.
I två artiklar i månadsmagasinet "Gräsrotsrevolutionen" I mars och april försöker Horst Blume också väcka nationellt intresse för ämnet och skriver: ”De enskilda delarna av reaktorn ska monteras av kinesiska, amerikanska, ryska och turkiska komponenter. Alla länder som har haft ett intresse för THTR i decennier, vars representanter vid FZ Jülich tog över och stolt lyfts fram som samarbetspartners av detta berömda forskningscenter på sin hemsida än i dag. Ingen talar om en "kärnkraftsutfasning" här."
Årets konferens för anti-kärnkraftsrörelsen kommer att äga rum i Münster den 1-4 maj.

Mellan den 24 och 26 mars gick telefonledningarna varma i Münsterland och Hamm. Under denna tid var det meningen att tre kärnavfallsbehållare från Brunsbüttel och Brokdorf skulle passera denna region. Radio Lippewelle och WDR rapporterade redan om våra verbala protester mot denna Castor-transport i "krigets skugga", tills det stod klart att tåget tog en omväg via Halle för att fortsätta till Frankrike. Det var första gången sedan maj 2001 som Castor tog en ny väg.

"När fyra deltagare väl kom, omedelbart före Castor-transporten i mars 1998 var det mer än 6000 - för den 100:e söndagspromenaden, BI:s ordförande Burkhard Helling gick igenom den långa historien för dessa protestmöten i går. Runt 250 deltagare hade samlats i gågatan framför stadshuset för 'jubileet' i solskenet, applåderade det pigga livebandet och låtit sig tillgodoses av 'folkets kök'. (...) I efterhand påminde Helling också om de många initiativ, föreningar och andra grupper som hade deltagit i vandringarna under åren - från den katolska kvinnogemenskapen till landsbygdsungdom till Pax Christi. ”(Från: Münsteraner Zeitung daterad. 17 mars 3)

Hammer Mayor Hunsteger-Petermann (CDU) presenterades den 20.02.2003 februari 180 i FAZ på sidan tre med ett foto som en föredömlig konservativ bärare av hopp. Enligt FAZ visar mästaren HP, som den "ende hantverkaren på toppen av en stor tysk stad", CDU hur man gör: "Hamm var full av byggarbetsplatser i tre år. Varje kvartal kommer nu Hunsteger-Petermann, borgmästare i staden med 000 18 invånare i den östra kanten av Ruhrområdet, att fira den ena invigningen efter den andra. (...) Det är fortfarande XNUMX månader kvar till nästa lokalval i Nordrhein-Westfalen: Dags att skörda frukterna av hans första mandatperiod som direktvald heltidsborgmästare."

Den sista upplagan av NRW-tillägget av Süddeutsche Zeitung publicerades inte fredagen den 13 mars utan den 14 mars. En kvalitetsjournalistik som praktiserats i 18 månader fick ett äroriskt slut på grund av ekonomiska svårigheter. Ett antal utmärkt undersökta artiklar från NRW-bilagan om KFA Jülich publicerades i
omtryckt under de senaste månaderna i THTR-cirkuläret. Nu finns bara TAZ som den enda nationella "kvalitetstidningen" med fyra NRW-sidor bara på torsdagar. Ett tecken på fattigdom för NRW:s medielandskap.
"När en tidning dör tappar vi också en bit av oss själva varje gång", citerar SZ-redaktionen den italienske författaren Ignazio Silone (1900-1978), som inte läses så mycket i Tyskland. Det är ännu mindre känt att han var en mycket engagerad kommunist och senare socialistisk författare. Ett sista, dolt tecken på den avskedade NRW-redaktionen?
Även den förment vänsterorienterade Frankfurter Rundschau, som i verkligheten i bästa fall står SPD nära, befinner sig i en djup ekonomisk kris och var tvungen att tigga ekonomiskt stöd från Hessens högerextrema premiärminister Koch, av alla ställen. Eftersom FR de senaste åren upprepade gånger uppmärksammats genom att vägra trycka betalannonser för fredsrörelsen, borde det inte ha varit för svårt för Koch att stödja denna tidning.

I THTR-cirkulären 72 och 79 rapporterade vi om företaget Montanhydraulik, som även har en lokal i Hamm med 100 anställda. Hon uppges vara inblandad i illegal vapenexport till Indien. Som svar på vår begäran lämnade åklagarmyndigheten ingen information efter ett och ett halvt år och hänvisade till rapporter i media som var att vänta vid ett senare tillfälle. Detta var - vad gäller WA - med fyra rader och utan hänvisning till Hamm och utan att nämna företagets namn
väldigt fattig. Det är därför Focus-rapporten om kärnvapenmissilerna Agni från den 10.03.2003 mars XNUMX citeras här:

"I fredags lät Dortmunds åklagare gripa två verkställande direktörer för Holzwickeder Montanhydraulik GmbH misstänkta för illegal vapenexport till Indien. Utredarna gjorde husrannsakan i företagets lokaler på torsdagen. Riksåklagaren anklagar bröderna Peter, 59, och Michael L., 50, för att ha deklarerat och genomfört nio leveranser av hydraulcylindrar som så kallade brolager mellan 1997 och 2000. Cheferna skulle ha vetat att denna banbrytande teknik var avsedd för medeldistansmissilen av Agni-typ som kan använda kärnvapen. Vapentekniker i New Delhi ska ha installerat cylindrarna i mobila raketgevär, enligt utredningen som har pågått i två år."

Påskmarsch i Hamm lördagen den 19.04.2003 april XNUMX! Invigningsrallyt kommer (troligen !!) att äga rum kl 14 på stationsförplatsen. Sedan följer demonstrationen genom stadskärnan. Klockan 16 äger fredsfestivalen rum vid startpunkten. Information i den gemensamma butiken: 41511

Kära läsare!
Sedan december har 25 prenumeranter donerat till THTRs nyhetsbrev. Tack så mycket för detta! Detta resultat visar att det fortfarande finns en hel del personer för vilka kritisk rapportering om THTR och en visserligen liten journalistisk motvikt till monopolpressen är viktiga. Vårt ytterligare utseende är därför säkrat. Donationer till vårt PR-arbete är fortfarande nödvändiga.

***

Förstasidan

***

***

Förstasidan

***