KiKK-studien

Tyska barncancerregistret

Chef: Dr. Peter Kaatsch

Epidemiologisk studie av barncancer i närheten av kärnkraftverk

(KiKK-studie)

slutrapport

Sammanfattning

Del 1 (fall-kontrollstudie utan ifrågasättande)

Del 2 (fallkontrollstudie med frågeformulär)

Peter Kaatsch, Claudia Spix, Sven Schmiedel, Renate Schulze-Rath, Andreas Mergenthaler och Maria Blettner

Finansierat av det federala ministeriet för miljö, naturskydd och kärnsäkerhet genom Federal Office for Radiation Protection (projekt StSch 4334)

Institutet för medicinsk biometri, epidemiologi och datavetenskap (IMBEI)

vid Johannes Gutenberg University Mainz 

Regissör: Prof. Dr. Maria Blettner

Projektledare: Dr. P. Kaatsch

Projektkoordinering: Dr. habil. C. Spix

Övergripande råd: Prof. Dr. M. Blettner

Mainz, oktober 2007

Projektet som denna rapport bygger på finansierades av det federala ministeriet för miljö, naturskydd och kärnsäkerhet under bidragsnumret StSch 4334.

Anställd

Projektledare Dr. rer.physiol. Peter Kaatsch projektkoordinator Dr. rer.nat. et med.habil. Claudia Spix

Vetenskapliga råd Prof. Dr. rer.nat. Maria Blettner Prof. Dr. med. Jörg Michaelis Dr. rer.physiol. Joachim Schüz

Vetenskaplig projektpersonal (tillfälligt) Dipl. Soz. Andreas Mergenthaler Jun.Prof. Dr. oec.troph. Eva Münster Dipl. Stat. Sven Schmiedel Dr. med. Renate Schulze-Rath

Andra projektteammedlemmar (tillfälligt) Irene Jung Melanie Kaiser Sabine Kleinefeld Claudia Trübenbach

Studentassistenter Jutta Albrecht Carsten Hornbach Steffen Weinand

Intervjuare Ms J. Albrecht Ms. A. Becht Ms. B. Grossmann Mr. B. Haupt Mr. B. Krey Mr. L. Krille Mr. F. Müller Mrs. P. Quetsch Mr. Dr. R. Schmunk Ms. R. Tekie Ms. C. Varlik

Sammanfattning

fråga

Vid det tyska barncancerregistret (DKKR) genomfördes en epidemiologisk fallkontrollstudie med början 2003 för att undersöka om cancer hos barn under 5 år är vanligare i omedelbar närhet av kärnkraftverk än på större avstånd. Denna studie motiverades av en serie undersökande utvärderingar av tidigare studier av DKKR, där cancerincidensen hos barn nära tyska kärnkraftverk undersöktes med andra metoder. Detta följdes av undersökande analyser från tredje part av data från DKKR. Dessa uppgifter har använts och publicerats av BfS för sina egna undersökningar, främst för miljöhälsorapportering.

Den nya studien består av två delar: Del 1 är en fall-kontrollstudie utan kontaktfall och kontroller, för del 2 genomfördes ett frågeformulär på en undergrupp. Utformningen av studien fastställdes i samråd med en expertkommitté sammansatt av Federal Office for Radiation Protection (BfS). Studiens hypotes (i betydelsen av den statistiska nollhypotesen) lyder: ”Det finns inget samband mellan bostadens närhet till ett kärnkraftverk och risken att utveckla cancer upp till 5 års ålder. Det finns ingen negativ trend i avståndet till sjukdomsrisken."

Methodik

En fallkontrollstudie genomfördes. Del 1 inkluderar alla barn som diagnostiserats med cancer mellan 1980 och 2003 och som rapporterades till det tyska barncancerregistret, som var under 5 år gamla vid diagnostillfället och som bodde i regioner runt 16 tyska kärnkraftverk specificerade i förväg (1592 fall ). För varje fall valdes kontroller av samma kön och ålder under sjukdomsåret slumpmässigt ut från samma region (4735 kontroller). För fallen fastställdes det individuella avståndet från lägenheten till närmaste kärnkraftverk den dag då diagnosen ställdes, för kontrollerna på ett analogt referensdatum.

För del 2 av studien tillfrågades en delmängd av fallen och kontrollerna från del 1 om möjliga riskfaktorer som eventuellt skulle kunna fungera som konfounders och om deras bostadshistoria. För detta ändamål valdes de fall som diagnostiserades mellan 1993 och 2003 under 5 år som hade leukemi, lymfom eller en CNS-tumör (CNS: centrala nervsystemet) och bodde i studieregionen vid tidpunkten för diagnosen. Kontrollerna som tilldelades dessa fall i studiedel 2 användes som kontroller i del 1.

Ergebnisse

Datamaterial

Processerna för att få fram adresser till ärenden och kontroller och deras geokodning kunde i stort sett genomföras som planerat. Saknade eller oprecisa information hölls inom snäva gränser. Specifikationen av en noggrannhet av avståndet mellan lägenheter som ska bestämmas till närmaste kärnkraftverk på minst 100 meter uppfylldes med en uppskattad medelnoggrannhet på cirka 25 meter.

Vid kontrollrekryteringen framkom att samhällen i närheten av kärnkraftverk var mindre samarbetsvilliga när det gäller att tillhandahålla kontrolladresser än de som var belägna längre bort (84 % uppgav kontrolladresser jämfört med 90 % annars).

Viljan att delta i undersökningen i del 2 var 78 % i fallen och 61 % i kontrollerna. Förhållandet för fall och kontroller på 1: 2 eftersträvade för undersökningen uppnåddes.

En validering av undersökningsinformationen genom jämförelse med kopior av medicinska dokument (mödrajournal, läkarundersökningshäfte för barn, vaccinationskort) genomfördes för ett slumpmässigt urval av deltagare i undersökningen. Det visades att informationen i intervjun för vaccinationer och födelserelaterade data (födelsevikt och längd, graviditetsvecka) stämmer väl överens med dokumenten.

En jämförelse av deltagare och icke-deltagare i undersökningen visade att familjer för vilka undersökningen datum (tidpunkt för diagnos hos barn, KiKK studiesammanfattning

motsvarande referensdatum för kontrollbarn) var för länge sedan (1993-1995, cirka 10 år före intervjun), deltog något mer sällan. Avståndet till närmaste kärnkraftverk hade tydligast inflytande på deltagarviljan: I den inre 5 km-zonen var deltagarviljan betydligt lägre, i kontroller (46 % jämfört med 62 % utanför) var den ännu mer uttalad än i fall. (63 % jämfört med 79 %) utanför). Vi tolkar det som att de familjer som bor i omedelbar närhet av ett kärnkraftverk är mycket väl medvetna om detta och därför drar sig för att svara på några frågor. Ett kort frågeformulär skickades till alla potentiella deltagare i undersökningen i del 2. Det finns indikationer på att familjer med högre social status, särskilt i kontrollerna, är mer villiga att delta. Detta fenomen är känt från andra epidemiologiska och empiriska studier (i Tyskland och internationellt).

Bekräftande analys

Huvudhypotesen för del 1, att det inte finns något monotont avtagande samband mellan avståndet från bostaden till närmaste kärnkraftverk och risken för sjukdom, förkastas på den ensidiga nivån α = 5 %. 1/r definierades tidigare som avståndsmåttet, där r är avståndet mellan bostadsadressen och närmaste kärnkraftverk. Regressionsanalysen gav en uppskattning av regressionskoefficienten för β^ˆ = 1,18 (nedre ensidig 95 % konfidensgräns = 0,46, dvs statistiskt signifikant skild från noll). Utvärderingen av sekundärfrågan, där avståndet är kategoriserat, visar också ett statistiskt signifikant resultat för 5 km-zonerna runt kärnkraftverken (oddskvot (OR) = 1,61, lägre ensidig 95 % konfidensgräns = 1,26) .

I diagnosundergrupperna visar leukemierna (593 fall, 1766 kontroller) en statistiskt signifikant uppskattning av regressionskoefficienten för β^ˆ = 1,75 (nedre ensidig 95 % konfidensgräns = 0,65). Effekten som observeras för undergruppen av alla leukemier är starkare än för alla maligniteter som helhet. De undersökta undergrupperna av leukemi visar var och en liknande värden. Detta är dock endast statistiskt signifikant för akut lymfatisk leukemi

kant. Antalet är för lågt för akut myeloid leukemi (75 fall, 225 kontroller). I de andra diagnostiska subgrupperna definierade a priori (CNS-tumörer, embryonala tumörer) hittades inga indikationer på ett samband med avståndet. Av detta kan man dra slutsatsen att effekten som observeras för alla maligna sjukdomar i huvudsak beror på resultaten av den relativt stora undergruppen av leukemier.

Det finns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan regressionskoefficienterna i a priori definierade delperioder (första halvan av respektive reaktordriftstid jämfört med andra halvan) (p = 0,1265).

Undergruppen av fall och kontroller som skrevs till för del 2 av studien (471 fall, 1402 kontroller) visar ingen relevant skillnad jämfört med den regressionsparameter som bestämts för hela gruppen i del 1 (uppskattad koefficient 11 % mindre än i den totala modell). Den grupp personer som då deltog i intervjun skiljde sig dock mycket från gruppen som helhet.

I utvärderingsplanen specificerades ett statistiskt kriterium, enligt vilket det kontrollerades om deltagarna i telefonintervjun (del 2) möjligen var ett icke-representativt urval från fallen med motsvarande diagnos från del 1 och tillhörande kontroller. I det här fallet kan resultaten från del 2 inte användas för att tolka resultaten av del 1. Detta kriterium uppfylldes, dvs. data från undersökningen i del 2 av studien kan inte användas för att kontrollera om resultaten i del 1 är förvrängda av potentiella konfounders. Den främsta anledningen till detta är den låga viljan att delta i den inre 5 km-zonen.

Känslighetsanalys och explorativ analys

Ett antal planerade känslighetsanalyser och explorativa analyser baserade på tillgängliga data har genomförts. Sammantaget fanns det ingen indikation på en relevant påverkan på resultaten. De flesta känslighetsanalyser tenderar att indikera en lätt överskattning av den rapporterade effekten. Den planerade explorativa analysen av formen på regressionskurvan med hjälp av bråkpolynom och en Box-Tidwell-modell gav ingen indikation på en fundamentalt annorlunda form på regressionskurvan än den som ges i utvärderingsplanen.

Eftersom tillhandahållandet av kontrolladresser var mindre komplett från de samhällen som var belägna nära kärnkraftverk än från de som var belägna längre bort, gjordes även en känslighetsanalys av detta utöver specifikationerna i utvärderingsplanen. Den potentiella fördomen från detta problem vid kontrollrekrytering är liten.

Undersökningen i del 2 av studien om bostadshistoria visade att en del av kontrollfamiljerna inte hade bott på den adress som folkbokföringsmyndigheten ursprungligen angett någon gång före referensdatumet, utan först efteråt. Detta ska kommunerna förklara på felaktigt utlämnade kontrolladresser. Simuleringsberäkningar samt den utökade utvärderingen av dokument från kontrollritningen och brevet från ett slumpmässigt urval från kommunerna visade att resultatet av studien endast marginellt påverkas av detta.

Utelämnandet av en enskild kärnkraftverksregion (var och en för alla maligniteter och leukemi) tydde inte på att resultatet bara beror på en enda region. I samband med den intensiva diskussionen i Tyskland om förekomsten av leukemi bland barn nära kärnkraftverket Krümmel (på grund av 17 sjukdomsfall mellan 1990 och 2006 i två direkt angränsande samhällen) bör det noteras att 8 av dessa fall tillhör bl.a. studiepopulationen i den inre 5 km-zonen tillhör. För leukemi är studieresultatet starkast påverkat av regionen kring kärnkraftverket Krümmel. Om dessa fall och motsvarande kontroller utelämnas, är uppskattningen för regressionskoefficienten i leukemiundergruppen β^ˆ = 1,39 (nedre ensidig 95 % konfidensgräns = 0,14).

Confounderanalyser

Resultaten av del 2 kan inte användas för att tolka resultaten av del 1, eftersom viljan att delta i synnerhet, beroende på närheten till bostaden till kärnkraftverket, ledde till ett urval. På begäran av BfS och den rådgivande expertpanelen genomfördes en multivariat KiKK-studiesammanfattande regressionsanalys med de undersökta variablerna (konfounderanalys). Som ursprungligen var tänkt kontrollerades om hänsynen till de potentiella konfounderna ändrar estimatorn för avståndsmåttets regressionskoefficient (change-in-estimate-principen). Att kontrollera detta var då motiveringen för att genomföra studiens del 2. Ingen av variablerna ledde till en förändring i estimatorn som översteg den tidigare bestämda storleksordningen (± 1 standardavvikelse). En explorativ utvärdering av confounders, som denna studie inte var designad för, avslöjade samband som till stor del bekräftar de resultat som är kända från litteraturen.

Tillskrivbara risker

För åren 1980-2003 och antalet fall som observerats i 5 km-zonen under övervägande (n = 77) finns det en hänförbar risk för Tyskland på 0,2 % för att bo inom 5 km-zonen runt ett av de 16 kärnkraftverken . Detta innebär att 29 av de 13.373 1980 fall av cancer som diagnostiserades med cancer i Tyskland under perioden 2003-5, dvs 1,2 fall per år, skulle kunna hänföras till boende inom 5 km-zonen runt ett tyskt kärnkraftverk enligt de modellantaganden som gjorts. I förhållande till leukemierna, av vilka 37 observerades mellan 5 och 1980 mellan 2003 och 5 i de inre 0,3 km-zonerna, beräknar vi en populationshänförlig risk på 20 %, vilket skulle vara 5.893 av de 5 1980 fallen under 2003 år i Tyskland , som diagnostiserades åren 0,8-XNUMX, och därmed XNUMX fall per år. På grund av det lilla antalet fall som de baseras på är dessa uppskattningar föremål för stor osäkerhet.

Diskussion

KiKK-studien är en fallkontrollstudie på barn under 5 år som hade cancer 1980-2003, där man undersökte om det finns ett samband mellan avståndet från hemmet till närmaste kärnkraftverk och risken att insjukna. cancer. Styrkan i denna studie kan ses i det faktum att den, utöver de tidigare kärnkraftverksstudier som utförts i Tyskland, som baserades på aggregerade incidensrater i avståndsregioner, använder ett individuellt mått på avstånd baserat på avståndet mellan hus och närmaste kärnkraftverk.

Undersökningen av en förutbestämd grupp föräldrar till fall- och kontrollbarn, som integrerades i studien, var avsedd att hjälpa till att ta hänsyn till eventuella konfunderare så att de kunde användas för att utvärdera studieresultaten. Tyvärr var denna utvärdering inte möjlig eller kunde inte bedömas på grund av svarsbeteendet hos studiedeltagarna. Det är dock knappast några riskfaktorer kända från litteraturen hittills som skulle kunna fungera som motsvarande starka confounders.

Strålningsepidemiologiska aspekter

Den föreliggande studien tittar på avståndet till närmaste kärnkraftverk. Data om exponering för miljöstrålning användes inte eftersom de inte är tillgängliga och inte kan samlas in i efterhand. Det togs inte heller hänsyn till att individer inte ständigt befinner sig på samma plats och att de även utsätts för andra strålkällor utöver bakgrundsstrålningen.

(t.ex. markstrålning, medicinsk diagnostik, flygresor). Olika topografiska eller meteorologiska förhållanden (t.ex. nederbörd, vindriktning) kunde inte heller beaktas.

Avståndet från huset till närmaste kärnkraftverk vid diagnostillfället (kontroll: diagnosdatum för det aktuella fallet) användes för varje individ. Att ta hänsyn till omflyttningar under perioden från befruktning till diagnos kräver en kartläggning av familjerna och var därför inte möjligt för majoriteten av de familjer som ingick i studien.

Utifrån en fördefinierad modell bildades ett avståndsmått, för vilket en regressionskurva uppskattades. Avståndsmåttet är baserat på teoretiska spridningsmodeller, regressionsmodellen följer den vanliga linjära modellen för lågdosområdet. Denna modell är dock baserad på studier som bedömt risken för cancer hos vuxna i förhållande till joniserande strålning. Vuxna utvecklar främst solida tumörer, medan systemiska sjukdomar är relativt vanligare hos barn. I vilken utsträckning modeller för effekt av lågdosstrålning på nya leukemisjukdomar hos barn i förskoleåldern kan överföras har ännu inte klarlagts i den internationella litteraturen.

De idag internationellt använda uppskattningarna av strålningseffekter i lågdosområdet baseras på en linjär extrapolering nedåt utan tröskelvärde, en kvadratisk modell kan även användas för leukemi. Andra författare antar att dessa modeller avsevärt överskattar effekterna i dosintervallet <0,01 Sv (Sievert). Särskilda uttalanden för barn görs inte i motsvarande rapporter, eller motsvarande datasituation beskrivs som otillräcklig för detta. Exempelvis indikerar modellerna en relativ överrisk, som kan jämföras med variabeln OR-1 från denna rapport, på ca 0,5 per 1 Gy/år (en grå (Gy) motsvarar här en sievert). Gränsvärdet för exponering av människor i "närheten" av kärnkraftsanläggningar i Tyskland är 0,3 mSV (milli Sievert) per år. De faktiska belastningarna är långt under det. Till exempel förväntas en 50-årig person vars bostad ligger 5 km från kärnkraftverket ha en kumulativ exponering för luftburna utsläpp på 0,0000019 mSv (milli Sievert) (Obrigheim) till 0,0003200 mSv (Gundremmingen). Den årliga exponeringen för naturlig strålning i Tyskland är cirka 1,4 mSv, den genomsnittliga årliga exponeringen från medicinska undersökningar cirka 1,8 mSv. Däremot är exponeringen för joniserande strålning nära tyska kärnkraftverk 1.000 100.000 till XNUMX XNUMX gånger lägre. Mot denna bakgrund kan resultatet av vår studie enligt nuvarande vetenskapliga kunskapsläge inte förklaras i termer av strålningsbiologi.

Jämförelse med tidigare tyska kärnkraftverksstudier

Innan föreliggande studie genomfördes genomfördes två studier med incidensjämförelser vid det tyska barncancerregistret i samband med kärnkraftverk. I en första studie ("Studie 1") jämfördes förekomsten av alla under 1980 år gamla fall diagnostiserade mellan 1990 och 15 i 15 km-zonen runt 20 tyska kärnkraftverk med demografiskt likartade jämförelseregioner. Studien motiverades av iögonfallande resultat inom en radie på 10 mil från brittiska kärnkraftverk (Sellafield, Windscale) och undersökte alla diagnoser mellan 0-14 år i en 15 km-zon som huvudfråga. Det fanns ingen ökad risk (RR 0,97; 95 % KI [0,87; 1,08]). Åldersundergrupper, distansregioner och diagnosundergrupper undersöktes i form av explorativa analyser. De ytterligare explorativa resultaten kontrollerades i en uppföljningsstudie (”Studie 2”) med samma design med hjälp av oberoende data från åren 1991-1995 uppdaterade över tiden. Huvudfrågan (alla diagnoser, ålder 0-14, 15 km-zon) kvarstod, motsvarande resultat var normalt (RR 1,05; 95 % KI [0,92; 1,20]). De explorativa signifikanta resultaten från den första studien, särskilt frågan om leukemi under 5 år i 5 km-zonen, visade nu på något mindre relativa risker och var inte statistiskt signifikanta. Följaktligen bedömdes detta som en icke-bekräftelse av de explorativa resultaten.

Dåtidens studier och den aktuella studien överlappar varandra, särskilt på nära håll med hänsyn till fallen och studieregionen. Jämfört med de tidigare studierna uteslöt BfS expertkommitté kärnkraftsanläggningarna Kahl, Jülich, Hamm, Mühlheim-Kärlich och Karlsruhe från den aktuella studien. Dessa är i huvudsak forskningsreaktorer eller kärnkraftverk med kort livslängd. Av de fall som nu ingår i den inre 5 km-zonen under 5 år har cirka 1 % redan beaktats i studier 2 och 70, 80 % av fallen från de tidigare studierna beaktas också igen i den aktuella studien . Utöver uteslutningen av vissa kärntekniska anläggningar baseras avvikelsen i huvudsak på de ytterligare observationsåren (1996-2003) och den ändrade definitionen av omkretsen. Då tilldelades kommuner totalt 5, 10 eller 15 km zon beroende på var sitt område var och inga enskilda huskoordinater användes.

Jämförbart med resultatet av huvudfrågan vid den tiden (ålder upp till 15 år, 15 km-zon), när man beaktar alla maligniteter hos under 5-åringar i den inre 5 km-zonen från de första studierna, slutsatsen att det fanns en ökad risk kom inte till slutsatsen att det fanns en ökad risk, eftersom effektberäkningarna inte var statistiskt signifikanta (testade på båda sidor). Med tillvägagångssättet för den aktuella studien fann man en statistiskt signifikant ökning av risken (testad på ena sidan).

Resultatet som diskuterades mest vid den tiden och som framkom från den explorativa dataanalysen av den tidigare studie 1 (relativt signifikant ökning av risken för akut leukemi i åldern under 5 i 5 km-zonen) är mer lik den nuvarande studiebaserade på den förlängda perioden 1980-2003 Storleksordning bekräftad. För leukemi är inverkan av resultaten vid den tiden på de aktuella resultaten mycket tydlig. Den riskuppskattning som fastställts i studie 1 för perioden 1980-1990 är nästan identisk med den som fastställts för samma period i den aktuella studien. Oddskvoten för perioden efter de två tidigare studierna (1996-2003) är lägre än för de tidigare perioderna.

I studie 1 var detta ett explorativt resultat och var därför mindre viktigt än de bekräftande analyserna inom samma studie. I studien som var tänkt att kontrollera detta (Studie 2) bekräftades inte det signifikanta resultatet utan den relativa risken ökade. I den aktuella studien undersöktes samma fråga igen som en sekundär fråga, denna gång fann man ett statistiskt signifikant resultat.

slutsats

Vår studie har bekräftat att det i Tyskland finns ett samband mellan bostadens närhet till närmaste kärnkraftverk vid diagnostillfället och risken att utveckla cancer (eller leukemi) före fem års ålder. Denna studie kan inte göra något uttalande om vilka biologiska riskfaktorer som kan förklara detta samband. Exponering för joniserande strålning varken mättes eller modellerades. Även om tidigare resultat kunde reproduceras med den aktuella studien, kan den joniserande strålningen som sänds ut av tyska kärnkraftverk under normal drift inte tolkas som orsaken på grund av den nuvarande radiobiologiska och epidemiologiska kunskapen. Huruvida confounder, urval eller slump spelar en roll i den observerade avståndstrenden kan inte slutgiltigt klargöras med denna studie.

(Utsläpp av atomär strålning sedan början av 1940-talet: se INES - Den internationella klassificeringsskalan och listan över kärnkraftsolyckor över hela världen)

- Kartan över kärnkraftsvärlden -

Från utvinning och bearbetning av uran, till kärnforskning, konstruktion och drift av kärnkraftsanläggningar, inklusive olyckor i kärnkraftverk, till hantering av uranammunition, kärnvapen och kärnavfall.
- Över hela världen, nästan, allt på ett ögonkast med Google Maps -

tillbaka till

Studier om THTR

Förstasidan

Förstasidan